lärare..

dom kan verkligen vara förjävliga.
men hemma på min gata i stan, eller nästan samma gata.
där finns de lärare som är helt underbara.
mina 2 mentorer, dom är verkligen guld värda.
dom har fått mej att inse vem jag är och att jag klarar av allt bara jag tror på mej själv.
för vem skulle kunna ana att lilla ingrid skulle kunna fånga en häst som galopperade imot mig ( var en ponny iofs, men häst som häst). jag tänkte inte ens den dära rädda tanken.
och vem skulle kunna tro att jag skulle kunna hjälpa små barn att he in bettet i hästmunnen, jag som knappt vågade he min hand framför hästens mun.
och jag trodde då verkligen inte att jag skulle kunna ställa mig på huk framför en häst och bakom en annan häst.
förutom Pelleplutten Pelikan Mero som jag litar helt och hållet på, lillapelleplutten <3.
så jag skulle bara vilja tacka alla underbara lärare där ute som verkligen kämpar för att eleverna ska må bra och lära sig något, men framförallt att dom ska vilja lära sig något.
för när ena mentor sa till mej att jag har talang för hundar, att jag kan läsa av dom, att jag lär mig snabbt och att jag har viljan och tålamodet även fast jag har världens sämsta tålamod i vanliga fall.
och när den andra mentorn hjälpte mej när jag höll på att bryta ihop, hon sa att jag fixar de dära. och de gör jag ju. tack vare dom!

sen så vill jag även ge en pik till bredbynskolans personal, come on, 2011. förändra skolan, förbättra skolan.

dit jag vill komma är att bra lärare gör så himla stor skillnad.
jag är inte alls samma tjej som jag var i slutet av 9an, för där påpekade dom endast de negativa, jag räckte aldrig till kändes de som, även fast jag slet som ett djur.

men på baggium räcker jag till.
på praktiken räcker jag till.
men jag kan alltid förbättra mig.
// Kärlek Ingrid