försöker komma på nånting att göra med malte, nått som är svårt för han men enkelt för mig, för just nu så känner jag mej inte sådär jätte jätte jätte pigg. men malte är pigg, och han behöver stimulans. tips mottages!
annars så har jag ingenting för mig, försöker prata förstånd med min pojkvän men de går nåkt.
just, ibland så undrar jag hur vissa tänker.
jag har alltid fått jobba mig till pengar, när vi var mindre så städade vi för månadspengen och nu jobbar jag ju. ingenting har kommit till mej på silverfat. jag får sällan beröm (fast iofs så har jag svårt att ta emot beröm, tror alltid folk är ironiska) och jag tar absolut aldrig någonting för givet. om jag stökar ner så plockar jag undan, jag tvättar mina egna kläder och sköter mej själv.
men vissa i min ålder, dom gör ingenting. jag tycker synd om föräldrarna som fortfarande städar deras barns rum i hopp om att hjälpa till, men hur ska det gå när ungen vill flytta hemifrån. för då kommer den ju nog varken kunna byta sängkläder eller diska. jag tycker synd om barnen som får pengar bara sådär, för hur ska de gå sen när man inser att man inte kan köpa allting och kontot fylls inte på när pengarna börjar försvinna?
nä, jag älskar mina föräldrar för allt dom inte gjort för mej, jag har lärt mej att stå på mina egna ben på jorden och jag klarar mej finemang helt själv.
annars så har jag ingenting för mig, försöker prata förstånd med min pojkvän men de går nåkt.
just, ibland så undrar jag hur vissa tänker.
jag har alltid fått jobba mig till pengar, när vi var mindre så städade vi för månadspengen och nu jobbar jag ju. ingenting har kommit till mej på silverfat. jag får sällan beröm (fast iofs så har jag svårt att ta emot beröm, tror alltid folk är ironiska) och jag tar absolut aldrig någonting för givet. om jag stökar ner så plockar jag undan, jag tvättar mina egna kläder och sköter mej själv.
men vissa i min ålder, dom gör ingenting. jag tycker synd om föräldrarna som fortfarande städar deras barns rum i hopp om att hjälpa till, men hur ska det gå när ungen vill flytta hemifrån. för då kommer den ju nog varken kunna byta sängkläder eller diska. jag tycker synd om barnen som får pengar bara sådär, för hur ska de gå sen när man inser att man inte kan köpa allting och kontot fylls inte på när pengarna börjar försvinna?
nä, jag älskar mina föräldrar för allt dom inte gjort för mej, jag har lärt mej att stå på mina egna ben på jorden och jag klarar mej finemang helt själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar