and thats why

sådärja, då var hundar, människor och hästar motionerade. är så glad över att malte och jag funnit promenadkompisar, att jag även börjat med hästar igen är bara ett otroligt stort plus, tiden går så fort när den spenderas med Zarah.
jag kan knappt bärga mej tills jag har min alldeles egna häst, som älskar mej och jag älskar den, som kommer till mej i hagen, som hittar på små hyss men aldrig gör något för att skada, som bara finns där när jag behöver lugna ner mej. för det är just de stallet ger mej allra mest, lugn, jag blir så otroligt lugn bland hästar.

det går inte många minuter utan att jag tänker på fina Fia, jag hoppas så innerligt att hon kan bli min, att hon vill bli min och att vi trivs ilag. jag skulle bli så lycklig med en häst i min ägo, i bara min!