Hejsan :)
Har nästan precis slagit ner arslet i soffan, eller okej då.. en halvtimme sen.. Tappade energin när jag kom hem och jag som skulle dammsuga och skura. helst skulle jag bara vilja sova, faktiskt.
Jag kom att tänka på en sak som jag är så otroligt nöjd över mej själv för att jag gjort.
Jag umgås inte längre med människor som bara tar och tar och tar, ni vet dom här som man hängt ihop med bara för att, bara för att man har öppnat sitt hjärta lite för en gång i tiden och som bara hänger kvar där lixom. Man får dåligt samvete för att man inte hör av sej, för att man inte hälsar på, för att man glömmer bort födelsedagar och för att man inte har nånting att säga när man pratas vid. Jag har haft sån otrolig ångest för att jag inte hört av mej, för att jag nästan inte brytt mej och för att jag nästan glömt bort personer.
Nu när jag har träffat människor som jag känner direkt att jag vill ringa när de händer något, oavsett vad de är, så känner jag hur dålig behandlad jag faktiskt blivit av mina vänner.
Jag har varit för snäll.
Jag har ställt upp.
Jag har skjutsat.
Jag har lyssnat.
Jag har blivit väckt mitt i natten.
Jag har brytt mej.
Men inte fått nånting tillbaka mer än en tom börs och ett hjärta och hjärna som svämmar över av känslor och tankar, för att jag inte känt tillit till personen eller för den delen, så har nog inte personen varit så intresserad av mina problem eller mina lyckliga vägar.
Jag har varit en måltavla, en person som funnit i bakgrunden, som man kan ta till när det behövs.
Men nej, jag är less, jag har nog mycket som jag grämer mej över och jag har definitivt nog mycket att göra iallafall. Så nej, jag tänker inte höra av mej.
Varför ska jag ge när du bara tar och inte ger mej något tillbaka?
Har nästan precis slagit ner arslet i soffan, eller okej då.. en halvtimme sen.. Tappade energin när jag kom hem och jag som skulle dammsuga och skura. helst skulle jag bara vilja sova, faktiskt.
Jag kom att tänka på en sak som jag är så otroligt nöjd över mej själv för att jag gjort.
Jag umgås inte längre med människor som bara tar och tar och tar, ni vet dom här som man hängt ihop med bara för att, bara för att man har öppnat sitt hjärta lite för en gång i tiden och som bara hänger kvar där lixom. Man får dåligt samvete för att man inte hör av sej, för att man inte hälsar på, för att man glömmer bort födelsedagar och för att man inte har nånting att säga när man pratas vid. Jag har haft sån otrolig ångest för att jag inte hört av mej, för att jag nästan inte brytt mej och för att jag nästan glömt bort personer.
Nu när jag har träffat människor som jag känner direkt att jag vill ringa när de händer något, oavsett vad de är, så känner jag hur dålig behandlad jag faktiskt blivit av mina vänner.
Jag har varit för snäll.
Jag har ställt upp.
Jag har skjutsat.
Jag har lyssnat.
Jag har blivit väckt mitt i natten.
Jag har brytt mej.
Men inte fått nånting tillbaka mer än en tom börs och ett hjärta och hjärna som svämmar över av känslor och tankar, för att jag inte känt tillit till personen eller för den delen, så har nog inte personen varit så intresserad av mina problem eller mina lyckliga vägar.
Jag har varit en måltavla, en person som funnit i bakgrunden, som man kan ta till när det behövs.
Men nej, jag är less, jag har nog mycket som jag grämer mej över och jag har definitivt nog mycket att göra iallafall. Så nej, jag tänker inte höra av mej.
Varför ska jag ge när du bara tar och inte ger mej något tillbaka?
 |
| Min finaste vän. Vad skulle jag gjort utan honom? |
2 kommentarer:
jag hoppas att mitt stöd har räckt åtminstonde lite <3 Känner att jag själv varit i samma situation som dig, man ger så mycket men får ingenting tillbaka då man själv hamnat i en jobbig situation. Svårt att göra sig av med dom vännerna men fan så skönt det är när man väl gjort det <3
svar till sofia: du är ju den bästaste av dom bästaste vännen! <3 vet inte vart jag skulle hett mej utan dej!!
Skicka en kommentar